#

Det tog slut och det är bra. Jag  har flyttat och processen har varit ledsam och jag sörjer fortfarande ibland. En sorg över oss men det betyder inte att jag vill tillbaka. Vill inte vara med någon. Vill vara själv och leva mina planer. Mitt liv. Jag har lärt mig att inte ta saker för givna. Att det inte är lätt att hitta en partner att fungera tillsammans med. Jag tror också att många människor lever kvar i förhållanden som inte är sunda, men vågar eller bara inte vill annat ändå. Bara lever på liksom. Orkar inte ta tag i det.

Jag märker att jag har en annan energi än förut. En helt annan jag inte känt på länge. Självbevarelsedrift. Att jag faktiskt kan fylla mina dagar. Tycka att jag har fullt upp. Har inte tid för saker som är oviktigt längre. Jag har planer i livet och varför ska jag inte få uppleva dom. Att jag ens snuddade vid det, att anpassa mitt liv, mina viljor efter någon annans, vilja och liv. Det jag ska göra är ju att så småningom kanske hitta någon som passar ihop med mina. Inte ändra hos någon, eller ändra mig själv. Kanske hittar jag inte någon. Kanske gör jag det. Kanske spelar det ingen roll, allt blir bra. Jag lever och det är fint men ibland ensamt. Som just nu. Jag blev förvånad av att jag kände mig nere, det var ett tag sen. Det är okej. Jag har lärt mig bra saker av honom också. Att saker och ting är okej. Jag är okej. Du är okej. Allt man känner är okej. Jag reder mig nog ska ni se. Trots massa saker. Livet är gott, som jag sa till honom när han var nere. Allt är okej.